När gästerna kom möttes de av en kunskapsgivande tipsrunda inomhus, ackompanjerad av bubbel och snacks. Till samlingen avnjöts den nyligen Nobelprisade Bob Dylans musik och texter. Så öppnades den förgyllda dörren in i matsalen och gästerna skred in till ett dignande och gyllene julbord i de många kandelabrarnas ljussken i ett fantastisk bibliotek, med guldramade tavlor avbildande tunga litterära föregångare. I den öppna spisen sprakade en värmande brasa hela kvällen.
 
Några gäster utmärkte sig särskilt. En var Kerstin Ekman (Eva Holmquist) som deltog för första gången på många år, med bitter kritik mot sällskapets värdegrund, särskilt i Salman Rushdie-frågan. Även Torgny Lindgren (Karin M Isaksson) hade synpunkter på det mesta, tog mycket plats i sällskapet. Ny var Sara Stridsberg (Margareth Berglund) som just skulle väljas in i församlingen och var mycket glad att få vara med för första gången (liksom Margareth själv som är ny medlem i kåren!)
 
Sånghäftet, med de bellmanska visorna, kvällens meny och fina presentationer av alla ledamöterna och deras bakgrund, uppskattade särskilt av kvällens inbjuda kunglighet, Gustav III, som gestaltades av Sollentuna kommuns säkerhetschef Richard Buske.
 
Deltagarna fick alla medalj med sitt stolsnummer, men en gäst överraskades med att få Sollentuna lottakårs utmärkelse och diplom som Årets Lotta. Lätt rörd och väldigt stolt tog Richard Buske emot priset ur kårchefens hand, Monika Hallstensson (som ständige sekreteraren Sara Danius). Motiveringen var:

• Bidrar aktivt till kårens goda ekonomi, och därmed våra möjligheter att informera, rekrytera och utbilda till våra uppdrag
• Intresserar sig mindre för det militära, och mer för de civila behoven av lottor
• Stöttar alltid sin lottakår och FRG Sollentuna på sociala medier
• Utbildar våra nya lottor i kommunal kriskunskap
• Delar med sig av sitt kunnande och sin kompetens vid våra kurser & konferenser

I köket härskade Sara Danius, Peter Englund (Anki Bäckgren) samt Sture Allén (ständiga adjutanten i Sollentuna lottakår: Ulrika Hjelmsell) och dessa fick gästernas stora tack för en ovanligt god och närande julmat, något som sällan serveras på lottakårens julfester beroende på andra teman på festerna. När gästerna lämnade festen fick de ta med sig en liten julgåva, dock inte den man själv hade lämnat vid ankomst.
 
Vi hade, som vanligt i vår härliga lottakår, haft en både rolig, smaskig och lärorik afton!

Ingrid George (Anders Olsson, stol nummer fyra)