Nästan vart tredje hot- och våldsbrott sker i arbetslivet och drabbar anställda. 
Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra. Exempel är arbeten där makt- eller myndighetsfunktion förekommer, arbeten där man riskerar att möta provocerande eller aggressiva personer och arbeten där man hanterar pengar, varor eller andra värdeföremål.

Personal inom vård och omsorg, till exempel vid sjukhusens akutmottagningar, vid vård av psykiskt utvecklingsstörda, inom psykiatrisk vård, geriatrik och äldreomsorg, löper särskilt hög risk att utsättas för hot och våld.

Hot och våld ökar även på andra typer av arbetsplatser som skolor, socialkontor och inom kollektivtrafiken. Några riskyrken för kvinnor är skötare och vårdare, socialsekreterare, kuratorer, undersköterskor, vårdbiträden, tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän och kassapersonal. Det är våldet från patienter, klienter och andra med hjälpbehov som ökat.

De senaste årens undersökningar av arbetsmiljön visar att fler kvinnor än män drabbas av hot och våld i arbetet. Nästan var femte yrkesverksam kvinna har utsatts för hot eller våld i arbetet jämfört med knappt var tionde man. Detta kan förklaras av att kvinnor oftare finns i arbeten med risk för hot och våld, framför allt inom vård- och omsorgsyrken. Inom dessa sektorer rapporterar mer än var tredje kvinna att hon utsatts för hot eller våld de senaste 12 månaderna. 

Arbetsmiljöverkets statistik visar att ungefär sex av tio anmälningar om hot och våld som leder till skador eller sjukskrivning kommer från vård- och omsorgssektorerna. Mer än hälften av de utsatta blir sjukskrivna och del av dessa blir sjuka länge på grund av de fysiska skadorna eller den psykiska belastning det innebär att bli utsatt för hot och våld. 

källa: folkhalsoguiden.se, prevent.se,  www.hotpajobbet.se ,www.av.se