Många av våra jultraditioner är en förening av gamla svenska traditioner med inslag från främmande land. Här är en summering av några av de vanligaste traditionerna.

Advent
Advent, som kommer av latinska adventus Domini, Herrens ankomst (ordet advent betyder alltså inte ”väntan”, vilket många tycks tro, utan ”ankomst”), är inledningen på kyrkoåret och förberedelsetid för julen. Adventstiden börjar den fjärde söndagen före jul - kallad första advent - och kan infalla mellan 27 november och 3 december.

Hur adventsfirandet uppstod vet vi inget om, och dess förhistoria ligger långt tillbaka i tiden. Man kan spåra det ända till 300-talet då man ännu inte hade infört ”julfirandet” den 25 december utan fortfarande firade Trettondedagen (Epifania) till minne av Jesu födelse.

Vid mitten av 300-talet hade man i Rom, där kristendomen blivit ”riksreligion”, börjat fira Jesu födelse den 25 december (en tidigare hednisk helg) och till en början omfattade förberedelsen inför ”Herrens ankomst” fem söndagar, men de minskades sedan till fyra som fick beteckningen Dominicae adventus Domini.

Legenden om Lucia
Långt innan seden med luciatåg uppstod, var den 13 december en viktig dag. Lucianatten räknades länge som årets längsta natt. Trots kalender-reformen 1753, då vintersolståndet flyttades till 21-22 december, levde föreställningen om den särskilt långa lucianatten kvar. Enligt folktron var den natten farlig, övernaturliga makter var i farten och djuren kunde tala.

Helgonet S:ta Lucia, som gett dagens Lucia sitt namn, var en ung italienska som led martyrdöden år 304. Hon levde i Syracusa på Sicilien och i legenden sägs att hennes fästman angav henne för att vara kristen, efter att hon använt sin hemgift till mat åt de fattiga. Vid denna tid var det straffbart att vara kristen i det romerska samhället och hon dömdes till döden. Som hämnd stack hon ut sina ögon och skickade dem till angivaren. S:ta Lucia är de synskadades skyddshelgon och resterna av henne kan ännu beses i S:t Jeremias kyrka i Venedig.

Den ljusprydda lucian, som kommer med en bricka på luciamorgonen, var från början en högreståndssed, och förekom framför allt i Västsverige. Den svenska luciaseden dök upp år 1764 på Horns boställe norr om Skövde. I mitten av 1800-talet spreds luciaseden vidare och Skansen startade sitt luciafirande på 1890-talet i ett försök att visa provinsiella festseder. 

Luciafirandets popularitet ökade på 1920-talet, då Stockholms Dagblad anordnade det första luciavalet och det första offentliga luciatåget med kröning av den flicka som vunnit tävlingen.

I dag är luciafirandet både en offentlig och en familjär tradition. Först var seden en symbol för hembygden och så småningom för Sverige. För utlandssvenskar är luciatraditionerna ett viktigt band med hemlandet. Luciafirande förekommer även i Finland.

Namnet Lucia kommer av latinets lux = ljus. I dag är det främst dagis, fritids och skolorna som för traditionen vidare.

Julgran
Seden med julgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. När julgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. 

Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är dock mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen. 

Den första rapporterade svenska julgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900 hade den trängt bort de äldre mer bondska trädprydnaderna även ute i stugorna. Äldre tiders julgranar var oftast små och kunde vara placerade i en kruka eller på ett bord. De första svenska granarna var i allmänhet dekorerade med lev­ande ljus och godsaker som frukt och konfekt. Man hängde vanligtvis äpplen i granen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper och halm.

I början av 1900-talet hade det blivit en allmän sed att hänga girlander med svenska flaggan i papper samt att med en nål sätta svenska pappersflaggor i toppen på de största grenarna. Girlander med blandade pappersflaggor från de nordiska staterna var också vanliga. De levande ljusen ersätts numera oftast av en elektrisk ljusslinga med lampor som efterliknar vita stearinljus.

De flesta julgranar som säljs är rödgranar, men även silvergran och andra ädelgranar förekommer i sortimentet. Ofta är det idrottsföreningar och andra sällskap som står för försäljningen, och därmed skaffar ett tillskott till föreningskassan.

Sedan slutet av 1980-talet har plastgranar på många håll ersatt traditionella julgranar. Plastgranarna är i regel något mindre än riktiga julgranar. På senare år har det även börjat dyka upp plastgranar i helt onaturliga färger såsom rosa och ljusblått. Många anser emellertid att plastgranen inte ger samma känsla eller julstämning som en riktig gran. En fördel med plastgranen är att den enkelt kan plockas isär och förvaras i en mindre kartong mellan jularna.

Julkort/julbrev
I Sverige började man skicka julkort i slutet av 1800-talet och det stod då Fridefulle, Fröjdefull och Glad Jul på korten. Julkortens motiv är ofta hämtade från samhället men inledningsvis var det mest tomtar, änglar eller granar på dem.

Kända svenska julkortskonstnärer är främst Jenny Nyström, Elsa Beskow, John Bauer och Aina Stenberg-MasOlle men med dagens moderna teknik gör många sina egna julkort istället.

I mitten av 90-talet skickades nästan 70 miljoner julkort, men sedan dess har antalet julkort och julhälsningar som skickas minskat till omkring 30 miljoner.

Tomten
Den vanligaste tomten avbildas oftast som en tjock man med röd luva och ett långt vitt skägg. Det var Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten ”Tomten” (1881), som lade grunden för det kulturella sambandet mellan gårdstomten och jultomten, och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna.

En svensk jultomte kan ha en släde lastad med julklappar, ibland en kälke som han drar själv. På enstaka bilder från 1800-talet har han spänt en get för kälken (en koppling till jultomtens föregångare, julbocken). Under 1900-talet har han ibland använt såväl hästar som renar, men oftast vandrar han ensam med julklappssäcken på ryggen.

Den svenska jultomten besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen den 24 december. Oftast kommer han just när pappan i familjen ”gått ut för att köpa tidningen”. Tomten yttrar vanligtvis frasen ”Finns det några snälla barn här?” som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. 

Det är bara i Skandinavien och vissa delar av Tyskland som tomten kommer och knackar på dörren och hälsar på barnen. I England och Amerika är besöket hemligt och därför kommer han på natten till juldagen via skorstenen.

I amerikansk tradition bor tomten på Nordpolen, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. 

Jultomtens amerikanska namn ”Santa Claus” är baserat på det nederländska ”Sinterklaas”, som härleds till St Nikolaus som var en biskop på 300-talet och som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Seden med att hänga sockor över öppna spisen härrör från en av de mest berömda berättelserna om St Nikolaus. Berättelsen kommer från 1800-talet och handlar en far som inte hade råd att ge sina tre döttrar hemgift så att de skulle kunna gifta sig. Från sitt slott hörde St Nikolaus om dessa tre jungfrurs olycka och slängde i hemlighet tre säckar med guld ned genom skorstenen. Det berättas att guldet hamnade i de tre flickornas strumpor som hängde över elden på tork. 

Den 6 december är Nikolaus helgondag och då får barnen i Holland och vissa delar av Tyskland och Frankrike presenter. I andra delar av Tyskland kommer Weihnahtsmann, julgubben, på juldagen. Fader Frost är den ryska motsvarigheten till jultomten, men han delar ut klappar på nyårsdagen. 

Befania är de italienska barnens goda fe, en sorts kvinnlig Santa Claus. På trettondagsafton stoppar hon leksaker i skor och strumpor. Namnet kommer från Epifania, trettondagen. På Island får barnen besök av en tomte varje natt från den 13 december.

Julbocken
I svenska borgerliga hem på tidigt 1800-tal kom den mystiske gästen i form av en julbock, med mask för ansiktet. Bocken har använts som en symbolisk figur i juletid under mycket lång tid i Skandinavien och norra Europa. Traditionerna kring julbocken är många och julbocken förekommer exempelvis i allehanda lekar och tävlingar.

I Sverige fanns en jultradition där ungdomar gick runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng julbocksvisor. En i sällskapet var alltid utklädd till bock, ibland med en mask gjord av halm, och som tack för uppträdandet fick de mat och dryck.

En känd julbock, gjord i halm på trästomme, är den i Gävle som sedan 1966 sätts upp varje första advent på Slottstorget. Trots intensiva försök med impregneringar är det en tradition bland bygdens bus att elda upp den.

Kalle Anka och hans vänner
Originalet till ”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”  sändes ursprungligen i amerikansk tv för första gången den 19 december 1958 under namnet ”From All of Us to All of You”. Benjamin Syrsa visade i programmet upp julkort med olika julhälsningar i form av filmklipp från Disneys filmer. Programmet avslutades precis som i Sverige med att han sjunger ”When You Wish Upon a Star”. Grunden till Kalle Anka och hans vänner lades redan år 1951 då programmet ”The Walt Disney Christmas Show” sändes. 

Kalle Anka sändes för första gången i svensk tv den 24 december 1960 och har sedan dess sänts varje julafton kl 15:00. Premiären blev inte särskilt uppmärksammad, men efter några år hade tittarsiffrorna slagit rekord och en tradition hade skapats. Programmet med den här blandningen av Disneyfilmer är vid det här laget en så stark tradition att stora delar av landets befolkning sitter framför tv-apparaterna mellan kl 15 och 16 varje julafton.

Julotta
På juldagen for man till julottan, som i allmänhet började klockan sex, eller tidigare. Att besöka julottan har de senaste decennierna minskat i popularitet. I många kyrkor har i stället införts någon form av julbön på julaftonens eftermiddag. Förutsatt att det går att kombinera med Kalle Anka-tittandet vill många få med ett religiöst inslag på julaftonen. Firar man julafton långsamt och grundligt kanske det passar att besöka en midnattsmässa vid tolvslaget. Det är en tradition från de katolska länderna som har blivit allt populärare och passar många bättre än att gå upp i ottan.

Adventskalender
är kul både för barn och vuxna. En adventskalender kan vara utformad som en presentkalender, eller som en kalender med luckor. En adventskalenders viktigaste syfte är att räkna ner dagarna fram till jul. På så sätt kan både barn och barnsliga själar följa med, med en adventskalender känns tiden fram till den 24 december mycket kortare. Idén föddes i Tyskland och började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare  för sin son. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.

I dag är det vanligt att barnen har flera olika typer av kalendrar samtidigt. Det kan vara en hemgjord kalender med godis och presenter i, en köpt chokladkalender och tv:s/radions julkalender. Det vanligaste antalet luckor i kalendrarna är 24 stycken, men i tv-kalenderns barndom kunde det vara 29 stycken eftersom adventskalendern började sändas första söndagen i advent, vilken kunde infalla redan 26 november. Så småningom lät man kalendern börja den 1 december, oavsett vilken veckodag det var. I USA är det inte ovanligt att kalendrarna har 25 luckor och att sista luckan öppnas den 25, på juldagen, då deras egentliga julfirande börjar. Före adventskalendern fanns en tradition i den protestantiska delen av Tyskland, att göra ett kritstreck på dörren för varje dag i december fram till julafton. De första tyska adventskalendrarna med luckor föreställde hus, små städer och julmarknader blandat med religiösa motiv till skillnad från de svenska och även danska som har mer lantliga och världsliga teman med skog, natur, snögubbar, kälkar, timrade hus och tomtenissar.

På senare år har det även blivit vanligt att främst säljföretag har elektroniska adventskalendrar på webben och luckorna innehåller ofta ett endagserbjudande eller en endagstävling.

Adventskalendern i Sverige 
Barnens adventskalender gavs ut 1934 och trycktes första året i 10.000 exemplar av Sveriges Flickors Scoutförbund. Året innan hade deras ledare Henny Mörner fått en adventskalender till sina barn från tyska släktingar. 

Hon fick då idén att göra en svensk version som skulle säljas och inbringa pengar till det svenska flickscoutförbundet. Först gick erbjudandet om att rita kalendern till Elsa Beskow, som emellertid inte hade tid. Hon föreslog istället Aina Stenberg-Mas­Olle, en känd sagoboksillustratör och vykortsmålare. Motivet var familjen MasOlles gård i Siljansnäs i Dalarna med ett antal tomtenissar utanför som utförde olika sysslor på gården. 

I etern
Sveriges Radio sände Barnens adventskalender 1957. Det var ett fem minuters program med barn som sjöng julvisor, pratade om julförberedelser och öppnade en lucka i en adventskalender. Producenten Rolf Bergström hade fått idén till programmet efter ett besök i en bokhandel där Sveriges Flickors Scoutförbunds adventskalender fanns till försäljning. Detta var bara början. 1958 gavs den första tryckta adventskalendern ut i anslutning till radioprogrammet Barnradions Adventskalender. 

Den populäraste adventskalendern i tv genom tiderna är Teskedsgumman från 1967 – två miljoner vuxna och en halv miljon barn tittade på den. 

Julkalendern i SvT
Julkalendern i Sveriges Television, tv-kalendern, är en årligen återkommande tv-serie i SVT. Den sänds varje dag från 1 december fram till julafton den 24 december. 1977 års julkalender Fem myror är fler än fyra elefanter sändes dock från den 27 november, eftersom den hade 28 luckor, en för varje bokstav. Från början var julkalendrarna inte egna programpunkter utan korta avsnitt som ingick i andra program. I dag är varje avsnitt i regel drygt 15 minuter långt. År 1999 kunde folk rösta fram vilken julkalender som varit den bästa på tv hittills. Vinnaren blev Mysteriet på Greveholm, tätt följd av Sunes jul, Teskedsgumman och Trolltider. 

Alla SVTs julkalendrar
1960: Titteliture
1961: Julbåten Juliana 
1962: Tomtefamiljen i Storskogen
1963: Den tänkande brevbäraren 
1964: Lill-Stina på reportage i Storskogen 
1965: Farbror Pekkas handelsbod (Diversehandeln) 
1966: En småstad vid seklets början 
1967: Teskedsgumman 
1968: Klart spår till Tomteboda 
1969: Hercules Jonssons storverk 
1970: Regnbågslandet 
1971: Broster Broster!  
1972: Barnen i höjden 
1973: I Mumindalen 
1974: Rulle på Rullseröd 
1975: Långtradarchaufförens berättelse 
1976: Teskedsgumman 
1977: Fem myror är fler än fyra elefanter 
1978: Julius Julskötare (Kalenderhuset) 
1979: Trolltider 
1980: Det blir jul på Möllegården 
1981: Stjärnhuset 
1982: Albert och Herberts jul 
1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus 
1984: Julstrul med Staffan och Bengt 
1985: Trolltider 
1986: Julpussar och stjärnsmällar 
1987: Marias barn 
1988: Liv i luckan med julkalendern 
1989: Ture Sventon privatdetektiv 
1990: Kurt Olssons julkalender 
1991: Sunes jul 
1992: Klasses julkalender 
1993: Tomtemaskinen 
1994: Håll huvet kallt 
1995: Jul i Kapernaum 
1996: Mysteriet på Greveholm 
1997: Pelle Svanslös 
1998: När karusellerna sover 
1999: Julens hjältar 
2000: Ronny & Julia 
2001: Kaspar i Nudådalen 
2002: Dieselråttor och sjömansmöss 
2003: Håkan Bråkan 
2004: Allrams höjdarpaket 
2005: En decemberdröm 
2006: Lassemajas detektivbyrå 
2007: En riktig jul 
2008: Skägget i brevlådan
2009: Superhjältejul 
2010: Hotell Gyllene Knorren 
2011: Tjuvarnas jul 
2012: Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. 

KÄLLOR: wikipedia, boken Seder traditioner och bruk diverse jultidningar, SVT och SR, alltombibeln.se, Nordiska Museet, magicmovies.se, juligen.se, jul-i-sverige.se, nordiskamuseet.se