Julvisor

Det enklaste sättet att uppnå julstämning är att sjunga eller lyssna på julmusik. Julmusiken får oss att minnas barndomens jular, frammanar doften av pepparkakor, glögg och prasslet av julklappspapper. Det finns en julsång för varje tillfälle, julpsalmer, sånglekar, Christmas carols, moderna julsånger, flera på engelska. De kan också delas upp i sakrala, som handlar om Jesu födelse, och profana, som kan handlar om julklappar och julgranar.

Christmas is not as much about opening our presents as opening our hearts.  

Janice Maeditere

Några gamla godingar förtjänar att uppmärksammas särskilt. Julsången ”White Christmas” är för alltid starkt förknippad med Bing Crosby som var först med att spela in den 1942. Det var Irving Berlin som är kompositör, år 1940. 

Stilla natt
Julsången framför alla andra. Julefriden vill liksom inte riktigt infinna sig innan tonerna till Stilla Natt tryggt klingar genom luften. Den är antagligen en av de sånger som spelats in flest gånger. Texten påstås vara översatt till fyrtiofem språk och inspelad av mer än tre hundra artister. 

Sången är från början en dikt skriven på tyska år 1816 av den österrikiske prästen Josef Mohr. På julafton 1818, inför kvällsgudstjänsten i Sankt Nikolauskyrkan i staden Oberndorf, fick Josef budet att kyrkorgeln slutat fungera eftersom en råtta satt tänderna i bälgen. Att inte ha sång och musik på julafton var otänkbart. Josef letade fram sin dikt, kontaktade Franz Xavier Gruber, också österrikare, och bad honom komponera en melodi till dikten. Den nya julsången Stilla Natt framfördes sedan tillsammans med barnkören. Franz kompade på gitarr.

1833 trycktes den för första gången och 1843 upptogs visan i ”Musicalischer Hausschatz der Deutschen”. Oräkneliga nytryck följde. Snart blev ”Stilla natt” en julklassiker, inte bara i Tyskland, och under 1900-talet spreds den över världen. 
Den katolska kyrkan var länge kallsinnig, för det var ju ingen psalm. Den ansågs av många vara höjden av kitsch. Men i sånghäften för kolonierna och för soldater i fält dög den. Första världskriget innebar både en höjdpunkt och en kris. Ingen jul i skyttegravarna utan ”Stilla natt”! Nu rann tårarna för det bittra avståndet mellan verkligheten och barndomens fromma hänförelse. Orden ”einsam wacht” fick en ny innebörd. 

På julafton 1914, tillika den första julaftonen under första världskriget, hörde ett brittisk förband tyskarna sjunga Stilla Natt. När de försiktigt tittade över kanten på skyttegraven och ut i ingenmansland såg de till sin förvåning ett ljus fladdra borta hos tyskarna. Det hade varit lätt att låta kriget och hatet ta överhanden och skjuta mot ljuset. Istället svarade engelsmännen med den brittiska versionen. Det slutade med att båda sidor vågade sig upp ur skyttegravarna och träffades mitt i ingenmansland. De begravde sina döda, önskade varandra God Jul och utbytte förhoppningar om att det snart skulle bli fred. Innan parterna gick tillbaka för att fortsätta kriga spelade de fotboll. Var fotbollen kom ifrån förtäljer inte historien.

Varken textförfattaren eller kompositören lämnade något annat av betydelse efter sig. Kanske har det just därför uppstått en flora av legender kring tillkomsten.
I Salzburg finns ett ”Stilla natt”-museum. Där visas det enda bevarade manuskriptet som textförfattaren själv signerat. ”Joseph Mohr, Coadjutor 1816”, står det. Denna klenod från 1822 eller 1823, som hade tonsatts några år tidigare, överlämnades till allmänheten av en familj i Salzburg så sent som 1995.  Nu har detta verk alltså fått ett museum uppkallat efter sig. Det tillhör nog ovanligheterna för ett nummer ur psalmboken.

”Mer Jul”
En mer modern julklassiker är sången Mer Jul. Den är skriven av Adolphson och Falk 1982. Texten är åt det humoristiska hållet, men samtidigt vill man liksom ta varje ord på fullaste allvar. För ska det vara jul, ska det vara det ordentligt och hur mycket jul vi än får, så vill vi ha mer! Detta är en av vanligaste julsånger som skvalar ur radion om och om igen i december. Kompositörerna får dock bara in ca 15 000 kr per år. Långt till den “verklighet” huvudpersonen i ”Om En Pojke” lever i. Där är det Will (Hugh Grant) som lever på royaltys från sin pappas megahit ”Santa’s Super Sleigh”, en påhittad juldänga, men riktigt fin faktiskt. Du hittar den så klart på nätet.

Källor: Svd.se, Julsanger.se