Föräldraskap

Fastställt faderskap och föräldraskap ska säkra barnets rätt till sitt biologiska ursprung, men också rätten till försörjning och arv. Barnet kan också ha både ett psykologiskt och ett medicinskt intresse av att känna till sin identitet. 

Två av tre nyfödda, 73 100 barn, berördes av en faderskapsutredning under 2012. Så många föddes av en ogift mamma, och i de fallen måste socialnämnden alltid fastställa faderskapet. Är modern gift gäller faderskapspresumtionen, det vill säga hennes make blir far till barnet.

De flesta faderskapsutredningar, 83 procent under 2012, avslutas genom att fadern bekräftar faderskapet. Antalet som avgörs genom dom har fördubblats de senaste fem åren, men är alltjämt mindre än en procent av alla faderskapsutredningar. Under 2012 rörde det sig om drygt 500 fall. Två procent av utredningarna 2012 lades ner och 14 procent pågick vid årets slut.

För barn till lesbiska kvinnor som fått assisterad befruktning kan föräldraskapet fastställas genom att moderns kvinnliga maka, partner eller sambo har samtyckt till behandlingen behandlingen har skett enligt lagen om genetisk integritet det är troligt att barnet kom till vid det tillfället.

Barn vid separation
Svenska kommuner tillhandahåller familjerådgivning vid risk för separation i förhållanden som innefattar barn. Om skilsmässan är ett faktum kan familjerättssenheten i kommunen stötta föräldrarna i att skapa ett samarbetssamtal för att nå en samförståndslösning. 

Nästa steg, om man inte kommer överens, är att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten som prövar frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Delad vårdnad
Delad vårdnad är när två föräldrar har skilt sig och de delar vårdnaden om ett eller flera barn. Båda föräldrarna är alltså barnets förmyndare även fast de har skilt sig.

Växelvis boende
Växelvis boende innebär att barnet i princip bor lika lång tid hos varje förälder. Det förutsätter dock ett gott samarbete mellan föräldrarna där de visar varandra ömsesidig respekt med flexibel inställning till varandras önskemål och inget motstånd mot omfattande kontakt.

Om man inte är överens
Tingsrätten utgår från vad som är bäst för barnet. Domstolen har skyldighet att utreda vad som är bäst för barnet även om föräldrarna utifrån sina utgångspunkter argumenterar för vad de anser är bäst för barnet. 

Enligt Barnkonventionen har barnet rätt att säga vad det tycker i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Oftast är det någon från socialtjänsten i kommunen som frågar barnet vad han eller hon vill. Domaren får sedan veta vad barnet sagt. Ju äldre barnet är desto mer måste domaren ta hänsyn till barnets vilja. Artikel 12 i Barnkonventionen sätter dock ingen nedre gräns för när man skall ta hänsyn till barnets åsikt. Det finns alltså inte någon tolvårsgräns som många tror. Barn brukar normalt ha ett intresse av att träffa umgängesföräldern, men det är inte någon plikt för barnet att träffa föräldern.

Boförälder och umgängesförälder
Barnets boende har inget med gemensam vårdnad att göra, utan syftar helt enkelt på var barnet skall bo. Den förälder som har barnet boende hos sig kallas boförälder och den andra föräldern kallas umgängesförälder. Om man inte har gjort en anmälan om delat barnbidrag, kommer dock bidraget att betalas ut till barnets mamma.

Beslut i domstol
Skälen till domstolarnas beslut i mål om vårdnad, boende och umgänge varierar beroende på situationen i det aktuella fallet. Det är sällan som en förälder bedöms vara olämplig som vårdnadshavare, utan vanligtvis anses båda föräldrarna vara lämpliga. 

Om en av föräldrarna begär att vårdnaden ska utövas av en av föräldrarna ensam ska tingsrätten fatta ett beslut i frågan, utifrån vad som bedöms vara bäst för barnet. Tingsrätten kan begära att en vårdnadsutredning ska genomföras av socialtjänsten innan den fattar ett slutligt beslut. I avvaktan på ett sådant beslut kan tingsrätten fatta ett tidsbegränsat beslut (interimistiskt beslut), som gäller till dess att ett slutligt beslut kan fattas.

Lite statistik
Vid en separation fortsatte föräldrarna i 92% av fallen (år 2011) att dela på vårdnaden om barnet, medan modern i 6% av fallen fick ensam vårdnad, och fadern i 1%. 
År 2011 upplevde 48 353 barn i Sverige en separation mellan föräldrarna. Det innebär att under året var 3,2 procent av alla barn med gifta eller samboföräldrar med om en separation. Vid 16 års ålder hade 32 procent av barnen varit med om att deras föräldrar separerat någon gång sedan barnet föddes. 

Risken för att barnet ska uppleva separation är ungefär dubbelt så stor vid samboförhållande som när föräldrarna är gifta, och ungefär dubbelt så stor vid ombildade förhållanden (till exempel när barnet lever med en biologisk förälder och en styvförälder eller ett styvsyskon) som vid kärnfamiljer. 

Par där båda saknar eftergymnasiala studier har betydligt högre skilsmässorisk, liksom par där åldersskillnaden är större än 10 år. Par där en part är född utomlands och en i Sverige har också något högre risk. Under ett äktenskap är skilsmässorisken som högst under fjärde året efter giftermålet, och sjunker därefter något, framför allt efter att man har varit gifta i 10 år.

Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (det vill säga är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol.

Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan gifter sig. Vårdnadshavaren är normalt också förmyndare för barnet. En äldre synonym till vårdnadshavare är målsman.

Vid en eventuell senare skilsmässa består den gemensamma vårdnaden. Det innebär att föräldrarna ska fortsätta att tillsammans bestämma om viktiga frågor som rör barnet, men det behöver inte innebära att barnet ska bo lika mycket hos vardera föräldern.

Föräldrars skyldighet
Föräldrarna till ett barn i Sverige är enligt 7 kap föräldrabalken skyldiga att efter förmåga bidra till barnets försörjning. Detta ansvar gäller oberoende av om föräldrarna bor tillsammans med barnet eller inte. 

Föräldrar är normalt underhållsskyldiga för underårigt barn det vill säga fram till den dag barnet fyller 18 år. För barn som fortfarande går i gymnasieskola eller liknande är föräldern underhållsskyldig fram till den dag barnet fyller 21 år. 

För att fullgöra sin underhållsskyldighet måste en förälder som inte bor tillsammans med sitt barn betala underhållsbidrag. För barn under 18 år betalas bidraget till den andre föräldern, för barn som fyllt 18 år betalas bidraget direkt till barnet.

Bidragets storlek bestäms med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag fastställs genom att föräldrarna kommer överens eller dom i domstol. 

Underhållsstöd 
Det är Försäkringskassan som betalar underhållsstöd (1 273 kronor/månad) till den förälder som är vårdnadshavare och bor ensam med barnet (är folkbokförd med barnet), om den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än 1 273 kronor per månad. Den som inte bor med barnet får, utifrån inkomsten, betala tillbaka till Försäkringskassan.
 

Källor: Wikipedia, Socialstyrelsen, UMO.se, skatteverket.se, www.melin-fagerberg.com