Den 8 februari arrangerade Stockholms länsförbund för krishantering ytterligare en intressant informations- och diskussionskväll, denna gång under ämnet skolbränder.

Katarina Grönberg analytiker från kriminalunderrättelsetjänsten och Sofie Holmquist kriminalinspektör från länskriminalpolisen berättade om hur statistiken med skolbränder och även bilbränder ser ut. Det är 50% som är anlagda och vanligtvis äger de rum kl 12-13 eller kl 20-21. Färre äger rum under sommaren. Större skolbränder äger rum främst på helger och under sommarmånaderna vid kl 21 eller kl 01-02. De som inte är anlagda beror på glömda ljus, spisar eller tekniska fel. Av bilbränderna är det 20% som är anlagda och de är vanligast nattetid.

Skolbränder vet de för lite om pga att det är få som tas på bar gärning eller vill berätta om vilka som ligger bakom. Det är begränsade möjligheter till teknisk bevisning. Vid 90% av fallen finns ingen identifierad gärningsman.

Varför brinner skolorna?
De som analyserat detta hos polisen pekar på följande:

• nyfikenhet när det är mycket unga som är gärningsmän
• experimentlusta, när det handlar om tonåringar
• oaktsamhet/oavsiktlighet
• låg förmåga att bedöma risk
• låg förmåga att bedöma konsekvenser
• psykosociala problem (dålig impulskontroll, aggressivitet mm)
• rop på hjälp
• ungdomsbrottslighet (vandalism, skadegörelse)

 

Analytikerna gissar att det är få som har uppsåt.
I Stockholm län under hösten 2009 var det ungdomsoroligheter med bl a bilbränder. Det var dels i de norra länsdelarna Västerort/Södra Järva, där de inblandade undgomarna var i åldrarna 10-20 år och oroligheterna var främst kl 20-24 och enskilda händelser var utlösande faktorer. Det var än värre i de södra länsdelarna, främst Fittja/Botkyrka, där de inblandade var 20-30 år. Oroligheterna ägde rum kl 24-04, kriminella grupper styrde och det var organiserade bilbränder. Försäkringsbedrägerier ägde rum samtidigt och andra kriminella passade också på att komma till områdena. Det kulminerade i ett våldsamt upplopp i Fittja den 28 oktober.

Polisen hade organiserat Insatsen Samtrygg efter att man med viss oro tidigare hade följt händelseutvecklingen i bl.a. Malmö, Göteborg och Uppsala. Polisen organiserade arbetsgrupper med lokal förankring och ökade sin närvaro i ovan nämnda områden, det var en ny metod som testades skarpt. Det var central ledning men med lokal grund och med civil personal närvarande. Närpolisen och socialtjänsten ökade informationen och hade ”bekymringssamtal” med föräldrar om ungdomar som befinner sig i riskmiljöer och som varit vid ”fel tid och plats”. Ett uttalat mål var att inte skapa stora rubriker och se till att inte ha ”blåljus och bränder på samma bild” i tidningarna. Det ledde till att oroligheterna avklingade relativt snabbt. Andra faktorer som gjorde att upploppen upphörde var att de själva tröttnade, de ville inte ha polisen där ständigt närvarande och de ville inte få sin egen miljö vandaliserad.

Barbro Johansson, chef för förvaltingsteam Vällingby/Hässelby inom SISAB, Stockholms stads bolag som äger förskole- och skolfastigheter berättade om hur de försöker förebygga skolbränder. De har 200 skolor och 350 förskolor att förvalta och 100.000 personer besöker dagligen byggnaderna. Våga se, höra och agera är deras måtto i det brandförebyggande arbetet. De vet inom SISAB att skadegörelse är början till brand. Klotter, glaskross och övrig yttre skadegörelse kostar dem 15-20 miljoner kr/år och bränder kostade 2006 110 milj kr. De förebygger tekniskt med rörelsestyrd belysning, larm, takfotslarm, kameror och termosensorer bl a. Men även genom trygghetsvandringar och medvetandegöra för medarbetarna, skolpersonal och grannar om behovet av att berätta om vad som händer och att larma vid skadegörelse. Dessutom har enkla åtgärder som att ta bort sopsäckar, lastpallar, bildäck och annat bråte från närhet till skolbyggnaderna. Det är nämligen oftast där bränderna startar. På SiSAB anser man det sannolikt att många skolbränder startar med lek som går över styr. Någon testar om det brinner om man t ex tänder på en sopsäck.

Nämnda åtgärder har givit goda resultat, skadegörelsen minskade med 25 procent på två år, både i pengar och i antalet anmälningar. Skolbränderna minskade så kostnaden minskade (från 110 miljoner kr 2006) till 20 milj kr år 2008 (från 54 till 43 miljoner i försäkringspremie). De involverade hela företaget, skapade nätverk, samarbetade och hade dialog med hyresgästerna, det är viktigt att vara en god lyssnare. De införde regeln att det inom 24 timmar skulle göras klottersanering.

Föredraget var mycket informativt och det ökade min kunskap om såväl ungdomsoroligheter som skolbränder.

Ewa