En torsdagskväll i kallaste februari träffades vi några eldsjälar på Försvarsgården för att lära oss mer om Scrapbookingens konst av Monika Hs arbetskompis Sofia.
Scrapbookingen som är en engelsk term och betyder urklippsbok som kan användas när man i stället för att bara sätta in foton i ett album även sätter in en massa andra saker.

Metoden går ut på att man klipper, klistrar och sätter in klistermärken, biljetter, dikter mm. Det låter enkelt men när man såg exempel blev man lätt uppskrämd.

En sida som skapas kallas layout och har formatet i tum, vanligen 12x12, som en gammal LP-skiva där man hämtar inspiration från skisser, färgutmaningar och olika teman.

Materialet man använder måste vara så arkivbeständigt som möjligt. De främsta verktyg man använder är pappersskärare, sax, skärmatta och pennor av olika slag. Det finns olika sorters dekorationer och stilar.

Sofia visade oss olika typer och vi skulle nu försöka göra en liknande av hennes alla sidor, den enklaste trygghet… men det skulle vara på mitt sätt – jag förstod ingenting…

Hur skulle jag kunna göra samma sak med att börja skapa på egen hand med mina bilder, färger och på samma sätt? Det är bara att ta efter – jo visst… men så var det dags att ta sats…, usch.

Framför mig hade jag nu olika sorters nyanser, form och mönster, knappar och band av min favoritfärg – marinblått - och skulle nu börja fundera ut hur allting skulle bli.

Jag som har tummen mitt i handen när jag får en sax i handen vid hantverk började snabbt darra och skaka i hela kroppen, få handsvett och gripas av panik när jag raskt såg de andra skapa sina alster med sina egna bilder och färger. Med god hjälp från er som stöttade och tipsade mig så blev resultatet mycket lyckat.

Jag kände jag mig alltså ganska så stolt på vägen hem med en liten erfarenhet rikare.

Huvudsaken som fick mig att växa, är att ju att vi trots allt är felfria människor, och detta är en personlig sak som är gjord av mig och beskriver en del av mig.

TIPS: För den som vill ha lite inspiration om Scrapbooking kan titta in på Sofia Svennbergs blogg om just detta: http://fiaskapar.blogspot.com/

Ulrika