​Kiruna står inför en unik förändring - på grund av gruvbolagets expandering under jord måste stora delar av staden flyttas. För att få en kanske sista bild av dagens Kiruna blev den målet för årets stora kårresa.

När vi tretton Sollentunalottor anlände till Kiruna en tisdagskväll i början av juni möttes vi av en fantastisk midnattssol. Även om inte solen lyste hela tiden under vårt besök, inte ens på dagtid, så var det en upplevelse att vakna klockan två på natten och konstatera att fullt dagsljus letade sig in bakom rullgardinen. Flera av oss tittade sen närmare på midnattssolen under någon av kvällarna genom att bestiga Kirunas slalombacke för att därifrån komma ännu närmare det strålande ljuset.

För Kiruna och dess invånare väntar stora förändringar när det statliga gruvbolaget LKAB (Luossavaara Kiirunavaara AB) vill utöka sina brytningar av järnmalm under staden. Redan nu kan man se hur marken har börjat rasa, och det kommer fortsätta, deformationerna är cirka fem centimeter per dag. En av de byggnader som berörs tidigt är stadshuset och det var där som vi började inhämta vår kunskap om den stora stadsomvandlingen av Kiruna.

Kiruna stadshus är en prisbelönad kvadratisk byggnad, cirka 50 gånger 50 meter med en hög klockstapel på taket. Redan vid ingången möts man av kultur då dörrhandtagen består av samisk träkonst. Inomhus väntar en stor sal med en pampig trappa från första våningsplanet. Att arkitekten hade Blå hallen i Stockholms stadshus för ögonen när byggnaden ritades i slutet av femtiotalet, är tydligt!

I stadshuset fick vi en rivstart på vårt Kirunabesök. Där guidades vi runt av enhetschef Jan Viinikainen som mycket kunnigt berättade om både den förestående flytten och om Kiruna i allmänhet.  Vi tittade också bland annat in i fullmäktigesalen som för några år sedan var inspelningsplats när deckarförfattarinnan Åsa Larssons första bok, Solstorm, filmatiserades med bland annat Izabella Scorupco och Mikael Persbrandt i rollerna.

Inom bara något år kommer stadshuset att på allvar beröras av LKAB:s gruvbrytning. Enligt planerna ska det rivas, och sedan ska ett helt nytt stadshus byggas på en ny plats, bekostat av gruvbolaget. Men just det byggnadsminnesmärkta stadshuset har varit föremål för många diskussiner. Eftersom det är ett byggnadsminne får inga inventarier plockas bort för att ta med till det nya huset, men att häva en byggnadsminnesförklaring är inte helt enkelt. Samtidigt förstörs ju ändå allt om byggnaden bara får stå kvar för att rasa!

Det är flera tusen Kirunabor som måste lämna sina hem på grund av gruvan. För husägare har utlovats en ersättning som motsvarar marknadsvärdet plus 25 procent. Men det är inte helt lätt att hitta någon ny bostad i Kiruna i dag. Liksom i många andra kommuner i kris i början på nittiotalet, revs bostadshus, i Kiruna handlade det om flera hundra lägenheter som då stod tomma. I dag råder bostadsbrist i kommunen. Samtidigt behöver man också få in ny arbetskraft, både LKAB och Kiruna kommun är arbetsgivare som i nuläget har ett konstant behov av personal.

Vår nästa programpunkt handlade mest om Kirunas historia. Vid förra sekelskiftet växte staden under ett par decenniers tid från nästan ingenting till dryga 7 000 invånare. För uppbyggnaden av samhället stod Hjalmar Lundbohm, den förste gruvdisponenten. Det var han som hade fått uppgiften att undersöka järnmalmsfyndigheterna under bergen Luossavaara och Kiirunavaara och att skapa en gruvindustri.

Både disponentvillan och det bolagshotell som Hjalmar Lundbohm lät bygga finns kvar idag, men ligger inom det område som inom kort väntas rasa. Det gör även Kiruna kyrka, en träkyrka i form av en lappkåta som stod klar 1912. Den ritades och utsmyckades med hjälp av Hjalmar Lundbohms många kultur- och konstnärsvänner inom den svenska kultureliten, bland annat skapades altartavlan av prins Eugen.

Vissa byggnader i Kiruna kommer att kunna flyttas till en ny plats, men det är bara en liten del. Det handlar både om ekonomi och om det ens är praktiskt möjligt att flytta ett hus.

Lapplands äldsta träkyrka ligger i Jukkasjärvi, ett par mil från Kiruna, som började uppföras under tidigt 1600-tal. I Jukkasjärvi skulle vi ha besökt byns hembygdsgård, men istället blev det en kort guidning i den fina träkyrkan, känd för altartavlan som är skulpterad av Bror Hjort. Självklart är det också ett måste att se ishotellet, eller i alla fall det som är kvar av hotellet i början av juni. För vår del blev det bara en liten snöhög att beskåda!

Näst efter Stockholm får Jukkasjärvi flest statsbesök i landet, och det är förstås ishotellet som lockar.

En av Kirunas största turistattraktioner är att åka på en guidad tur nere i malmgruvan. Även vi klev på bussen på torget och åkte ner genom mörka tunnlar ner till gruvan. Det var en spännande tur där vi till fots guidades genom gångar som inte längre är i drift. Där fick vi titta på unika gigantiska gruvfordon, borrar, vagnar och tåg i storlekar som gjorde att vi kände oss väldigt små. Mitt i guideturen fick vi gå in i en biosalong och se en reklamfilm för LKAB – ett lite märkligt avbrott i guidningen!

En lite annan dimension av företaget LKAB, gruvan och Kiruna fick vi när vi hade en träff med en representant från Gruvtolvan – facket för gruvarbetarna. Hon berättade för oss att ur facklig synvinkel är LKAB en mycket bra arbetsgivare. Man har en ganska bra lön och om båda parterna i en familj arbetar för LKAB, så är det inte ovanligt att ha råd med både hus, två bilar, skotrar, sommarstuga i fjällen/vid kusten och charterresor varje år!

Att LKAB har en stor inverkan på olika sätt för invånarna i Kiruna framgick tydligt vid i stort sett alla våra möten med Kirunabor. Även vi besökare fick en återkommande påminnelse – i alla fall vi som var vakna halv tvåtiden på natten. Vid den tidpunken spränger man nämligen i gruvan varje natt eftersom det då är som minst personer som arbetar nere i gruvan.

Under vår vistelse i Kiruna fick vi också möjlighet att träffa en polis som berättade om deras arbete. Det handlade mycket om människor som försvinner – det är lätt att gå vilse i den snåriga terräng som finns i området.

Innan planet från Kiruna lyfte söderut, fick vi också träffa den laestadianska pastorn Sölve Andersén. Han berättade om sin egen bakgrund och sin väg till den lutherska väckelserörelsen.

Vi åt mycket god mat under hela vårt besök. Särskilt minnesvärd var en pizzeria vars personal ska ha tävlat i både EM och SM i pizzabakning. På menyn fanns flera pizzor med renskav och vi blev nog lite överraskade av att en liten skål med lingonsylt följde flera av pizzasorterna.

Under denna resa fick vi ingen möjlighet att träffa andra lottor. Tyvärr finns ingen aktivitet i Kiruna lottakår. Över huvud taget finns inte mycket militär verksamhet kvar i den forna regementsstaden. I22 (Jägarskolan där många officerare och värnpliktiga från landets södra delar har fått sin vinterutbildning), lades ner för mer än tio år sedan.

Som vanligt när det gäller kårens resor, så var även denna mycket väl planerad och organiserad. Ett stort tack till er i resegruppen!

En alldeles särskild eloge ska Eva Holmquist ha. Hon har under många års tid säsongsarbetat som guide och skiduthyrare i Kiruna och under hela resan bidrog hon med mycket specialkunskap om både Kiruna och dess omgivningar. Mellan våra guidningar och möten, fyllde hon i och kompletterade med egna erfarenheter, historik, ren fakta och även lite skvaller emellanåt!

Christina Turesson

Lite mixad fakta om Kiruna:

• Antalet invånare: ca 23 000 varav 18 000 i tätorten
• Kommunens yta: som Skåne, Blekinge och Hallands län tillsammans
• Officiella språk: svenska, finska, samiska och mieänkieli
• Kultur: Svenska, samisk och tornedalsk
• Största arbetsgivare: LKAB (ca 2000, varav 1500 gruvarbetare och 500 tjänstemän)
• Politiskt styre: S, V och Sámelistu tillsammans
• Kommunal årsbudget: 1,2 miljarder kronor= lika mycket som LKAB:s nettovinst varje månad
• Midnattssol: Under 50 sommardygn
• Polarnatt: Under 20 vinterdygn (då solen inte orkar över horisontlinjen)
• Föreningar: Landets föreningstätaste kommun (ca 400)
• Vanligt på pizzan: renskav
• Ovanligt i trädgårdarna: blomrabatter (eftersom det är ovan växtzon väljer mång krukplanteringar)
• Skyltar på stan: P-plats för spark eller hundspann
• Väckarklocka: LKAB:s sprängning ca kl 0130 varje natt
• Mängden bruten järnmalm varje dygn: som 6 Eiffeltorn
• Vikt på tågseten på malmbanan: 2 500 ton
• Känd Kirunaförfattare: Åsa Larsson

Källa: Kiruna kommun mm