Ur Jubileumsboken

När nej blev ja

Ett kåseri av Madeleine Hult
Kårchef 2007-2010
Sollentunalotta sedan 1989


Jag hade varit lotta och medlem i Sollentuna i sju år och haft flera uppdrag i styrelsen när jag blev tillfrågad om att bli vice kårchef. Jag sa nej flera gånger, sedan sa jag ja.

Tänkte att med Charlotta som kårchef så skulle det inte bli så svårt. Jag skulle bara behöva rycka in om hon eventuellt skulle åka på utlandsmission.

Så blev det också några månader men det blev värre när hon ett halvår senare avgick med kort varsel. Det kom som en chock och jag var inte alls förberedd men det vara bara att ta tjuren vid hornen.

I Sollentuna lottakår brukar vi säga att vem som helst kan bli kårchef och det tror jag stämmer, det gäller bara att välja rätt medarbetare och det gjorde jag.

Bland mina minnen från kårchefstiden finns planering och genomförandet av Polenresan, Försvarsgårdens 50 års jubileum och en riksstämma med närvaro av Lottornas beskyddarinna Kronprinsessan Victoria.

När hon sedan förlovade sig uppvaktade kåren såklart och fick sedan ett fint tack kort.

När hon året därpå gifte sig stod jag med i hedersvakten vid kortegen efter bröllopet. Ett hedersuppdrag som jag aldrig kommer glömma.

När jag avgick som kårchef lämnade jag styrelsen helt för att ge den nya kårchefen plats att forma sitt eget lag.

Men helt slapp hon mig inte, jag fortsatte och kommer fortsätta vara aktiv och hitta på roliga saker i kåren.