Ett kåseri av rikslottachef Anette Rihagen

Svenska Lottakåren bildades 1924 för att ”understödja Stockholms Landstormsförbund” (nuvarande Försvarsutbildarna) genom att införskaffa medel, hålla samkväm, bistå med förplägnad och stödja arbetet till gagn för Hemvärnet/Försvarsmakten. Under kriget bemannade lottor befattningar i försvaret och tog bland annat hand om finska krigsbarn.

Tidningarna skrev ”Lottarörelsen är en verklig folkrörelse”.
Lottorna själva sa ”Detta är ingen tjänst, det är ett kall”.
Under 1942 blev organisationen självständig.
”Lottor är numera ej endast landstormens tjänande systrar” stod att läsa i en tidningsledare.

Riksförbundet Sveriges lottakårer var bildat och stadgarna antagna. Organi­sationen fick med sig 25 000 kronor i bidrag.

Beredskapsåren
Under beredskapsåren växte organisationen och allt fler kvinnor engagerade sig för att få göra en insats. Tjänstegrenarna blev fler och fler och Sveriges statsmakt såg tydligt behovet av lottor. 1943 hade Svenska Lottakåren sitt högsta med­lemsantal någonsin – hela 110 813 kvinnor.

År 1947 uttalade kaptenen Carl Erik Almgren ”Lottaorganisationens direkta uppgift är att ställa utbildade lottor till försvarsmakten förfogande, men de har även en indirekt uppgift som inte är mindre viktig – den svenska försvarsviljans bärare i hemmen och på arbetsplatserna och överallt i vårt samhälle. Vi kan inte undvara dem”.

Politiska beslut som påverkat organisationen
Med 1968 års försvarsbeslut inleddes en nedrustning av försvaret som successivt minskat den årliga värnpliktiga åldersklassen på 50 000 män och kvinnor till 4 000-5 000.

I slutet av 1990-talet var kalla kriget över. Generationer som vuxit upp med ”Ryssen som fiende” fostrar nu en generation barn som har svårt att ta in vad murar mellan folk och gränser egentligen innebar.

Folkförankring och försvarsviljan var fortfarande grunden för både politiker och de frivilliga försvarsorganisationerna som rekryterade medlemmar, men var fanns hoten? Bevara freden genom att bevaka landets gränser och våra ”röda stugor” började sakta övergå i andra budskap inom försvars- och säkerhetspolitiken. Medlemsantalet i frivilliga försvarsorganisationerna började sakta minska. Fram till början av 2000-talet hade frivilliga för­svarsorganisationerna varit relativt opåverkade av de olika besluten.

Men snart skulle även förändringarna komma att påverka Svenska Lotta­kåren.

Styrelsen började förbereda organisationen för framtiden och riksstämman 2002 tillsatte en arbetsgrupp Framtids­arbete och en arbetsgrupp Stadga.

Lottaförbunden har avvecklats och i dag har vi endast två nivåer i vår organisation, Lottakårerna och Riksförbundet.

Vad kan du göra i dag som lotta

• Som medlem i Svenska Lottakåren gör du din insats på din fritid. Du utbildar dig för att du själv vill engagera dig och göra en insats.
• Oavsett hur mycket du engagerar dig så stödjer ditt medlemskap organisationen och du har tillgång till fullt medlemsutbud.
• Utbilda dig – för att sedan göra en insats i samhället genom att skriva ett avtal
• Utbilda dig för din egen skull – personliga utvecklingskurser på Älvkarleö
• Ge något tillbaka till organisationen – bli funktionär, engagera dig i din egen kår, påverka kårens utveckling, coacha och stöd dina lottakompisar – och få tillgång till fler utvecklande utbildningar på Älvkarleö
• Gör din röst hörd, var med på din kårs årsstämma och påverka besluten på riksstämman.
• Dela med dig till dina nätverk om Svenska Lottakårens engagemangs – och utbildningsmöjligheter.

Vi engagerar kvinnor för ett säkrare samhälle.