märkesår
KVINNLIG RÖSTRÄTT
1838 infördes kvinnlig rösträtt första gången i brittiska kolonin Pitcairn men den självständiga stat som var först att införa detta var Nya Zeeland 1893.
Den första motion i Sveriges riksdag om kvinnlig rösträtt till andra kammaren kom 1884, men förslaget fick klent stöd. Den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startades runt år 1900 och 1903 bildas Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Föreningen bildades på initiativ av såväl liberala som socialdemokratiska kvinnor. Den var bara öppen för kvinnliga medlemmar och samlade kvinnor från olika politiska håll. Den 24 maj 1919 beslutade man i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare i plenum. År 1921 genomfördes dock det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Rösträtt till andra kammaren hade den svenska medborgare som fyllt 23 år året före valåret.
KVINNLIG TRONFÖLJD
Sen vår kung Carl XVI Gustav tillträdde infördes1980 i Sverige kognatisk tronföljd vilket innebär att oavsett kön på den som föds i tronföljden blir den monark som har arvsrätt till kronan. Monarkens, statschefens, uppgifter regleras i grundlagen. Sveriges konstitutionella monarki utvecklades i slutet av 1800-talet och 1900-talets början.
För närvarande ser den svenska tronföljden ut på följande sätt: Kronprinsessan Victoria, prinsessan Estelle, Prins Carl Philip och Prinsessan Madeleine.
Andra stater som har kvinnlig tronföljd är Belgien, Danmark, Holland, Norge, Storbritannien och Spanien.
BH-BRÄNNING
Detta uttryck har fått stå som symbol för kvinnans frigörelse, särskilt i USA. Ordet kommer från en protest som hölls under ledning av Robin Morgan under en Miss Americatävling 1968 då bh:ar, gördlar och andra så kallade ”förtryckande” klädesplagg slängdes i en sopkorg.
Modellen Tyra Banks genomförde 2008 en liknande sak.
P-PILLER
P-piller är ett preventivmedel i tablettform för kvinnor. De innehåller två olika hormon, östrogen och gestagen (gulkroppshormon), som förhindrar graviditet. Det har förekommit olika myter om biverkningar som kan uppstå som illamående, påverkan på humör och sexlust, mellanblödningar och ömmande bröst. En väl spridd uppfattning är att p-piller orsakar viktuppgång, mer ovanliga men allvarliga biverkningar, framförallt av andra generationens p-piller är ökad risk för blodpropp och stroke.
1957 kom första p-pillret i USA gjort av forskarna Carl Djerassi och Gregory Pincus och gynekologen John Rock och i Sverige 1964 efter att kvinnorörelsen och medierna påverkat opinonen .
ANDRA ÅRTAL
1858 Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. Förbud införs att aga sin hustru.
1859 Vissa lägre lärartjänster får innehas av kvinnor.
1870 Kvinnor får rätt att ta studentexamen men endast som privatister.
1884 Fredrika-Bremer-Förbundet bildas.
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år, samma ålder som män.
1886 Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen för kvinnor bildas.
Den första kvinnliga fackföreningen bildas av hemsömmerskor i Lund.
1918 Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
Kvinnor får rösträtt och kan väljas in i riksdagen.
1935 Kvinnor får lika folkpension som män.
1939 Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.
1955 Sjukförsäkringen förstatligas; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet.
1958 Kvinnor får rätt att bli präster.
1962 Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.
1975 Ny abortlag införs. Kvinnan själv bestämmer om abort t o m 12:e graviditetsveckan.
1976 Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.
1979 Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.
1980 Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Jämställdhetsombudsman (JämO) införs.
1982 ATP-poäng för vård av barn under tre år i hemmet införs.
Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.
1983 Alla yrken blir öppna för kvinnor. Även inom försvaret.
1998 Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.
Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
1999 Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag.
Första kvinnan ett urval
1884 – Sonja Kovalevskaja blir professor i matematik vid privata Stockholms Högskola.
1897 – Elsa Eschelson blir Jur dr och docent.
1937 – Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor i medicin.
1947 – Karin Kock-Lindberg blir Sveriges första kvinnliga statsråd, dessutom första kvinnliga professorn i nationalekonomi
1976 – Anna Christensen blir professor i juridik.
1976 – Karin Söder blir Sveiges första kvinnliga utrikesminister. 1985 blir hon dessutom första kvinnliga partiledaren
1988 – Lillemor Arvidsso.n blir Sveriges första kvinnliga fackordförande (Kommunalarbetareförbundet).
1991 – Ingegerd Troedsson blir riksdagens första kvinliga talman.
1992 – Boel Flodgren blir Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor.
1997 – Christina Odenberg blir biskop.
2000 – Wanja Lundby-Wedin blir LO:s första kvinnliga ordförande.
KÄLLOR: wikipedia, faktaoider , kungahuset, Vårdguiden, diverse uppslagsböcker