För 50 år sen

Tänk om man hamnade i en tidskapsel och togs tillbaka i tiden. 50 år. Och hamna i början av 60-talet – i samma tid som serien Mad Men. Undrar hur det skulle vara.
Bilarna kör på fel sida – den vänstra. På teven finns det en kanal att välja och allt som sänds är i svartvitt. Om man behövde ringa någon fick man leta upp en telefonkiosk (om man inte hade fast telefon hemma). Ville man ha information om något, gick man till biblioteket och slog i böcker. Alla kvinnor ville se ut som Jacqueline Kennedy, “Jackie-looken“ innebar ofta Chanel-dräkt, stora solglasögon och pillerburkshatt.
 

Men hur var levde man under sextiotalet? Och hur var man klädd?

Majoriteten av familjerna på 1960-talets var byggda av kärlek, plikt och långvariga föräldraskap. Man trivdes och bodde enkelt. Ca 75 procent av svenskarna levde med sina familjer medan resten i åldersgruppen mellan 16 till 84 år gamla bodde på enkla institutioner. En traditionell familj bestod av man, kvinna, och deras gemensamma barn. En kvinna på 1950-60-talet födde i genomsnitt 2,1 barn. Av barnen upp till 18 år bodde 99 proccent med minst en biologisk förälder och 78 procent med båda mamman och pappan. 

Sveriges ekonomi under 1960-talet var förhållandevis stark. Sveriges ekonomi växte starkt under och efter andra världskriget. Samtidigt som det industriella samhället växte så minskade istället jordbruks- och bondesamhället. Familjerna blev påverkade av politiken, t ex genom bostadsbidrag och hemtjänst. Mer pengar spenderades på mat och dryck till följd att livsmedelsindustrin utvecklades till stordrift. De djupfrysta och torkade produkterna utvecklades och fick bättre kvalitet och såldes allt mer. Med hjälp av färdigblandade pulver blev det lättare att snabbt laga soppor, såser och efterrätter. 1969 kom Bregott och lättmjölk. På ostsidan blev varumärket Grevé en stor succé. Kungsörnen började tillverka snabbmakaroner och snabbhavregryn. 
I dagsläget associeras 60-talet mest med korta kjolar när det gällde mode för unga damer. Det är en sanning med modifikation. Korta kjolar/klänningar bars inte av många förrän runt 1966 och av allmänheten först året därpå. Det mode som rådde under sent 50-tal hängde kvar en bra bit in på 60-talet. 

När minikjolen där kjolkanten gick ovanför knäna kom även höga stövlar med hög klack och strumpbyxor var också något man gillade och klädde sig i. Det är också under 60-talet kvinnor började använda byxor och även bikini. Man använde färgstarka kläder.

Under 60-talet skedde många revolutioner. En av var inom klädesbranschen. Under det tidiga 60-talet infördes syntetmaterialet. Något som innebar att kläder blev billigare och mera lättskötta. Ett plagg som satt på så gott som varje ung dam vid denna tid var elastabyxorna. Långbyxor tillverkade i syntetmaterial med en hälla under foten. Dessa matchades med stickade tröjor, bomullsblusar och trä- eller gymnastikskor. Som ytterplagg för båda könen vid denna tid var nylonjackor med fyllning av dun, så kallade täckjackor, helt dominerande. Till detta kom under perioden en del olika modesvängar med mods, hippies osv.

Källa: 60-tal.nu och Malmö 2058


Hemmafrun
I dagens utbud på alla olika tv-kanaler hittar man massor av serier om desperata hemmafruar, ensamma mammor och fruar från Hollywood, New York, Skåne och några ställen till. Men vad är en hemmafru. Vi har rotat lite i vår historia för att se vad hemmafrun kommer ifrån och vad det egentligen är. 
En hemmafru är rent sakligt en kvinna som inte är förvärvsarbetande, hon arbetar i hemmet med hushållsarbete och tar hand om barnen under tiden som maken försörjer familjen. Begreppet myntades under 1920-talet då det användes som motsats till yrkeskvinna. Hemmafrun kan även kallas för husmoder eller husmor, men då menar man egentligen en kvinna som har mer omfattande uppgifter och ansvarar för hushållningen på en större gård eller institution.

År 1930 fanns det 930 000 hemmafruar och 1950, då antalet kulminerade, hela 1 240 000. Under denna tid uppfattades det som något avvikande om en gift kvinna inte var hemmafru. Det fåtal som verkligen var yrkesverksamma efter giftermålet motiverade ofta sin yrkesaktiva roll med att de antingen hade en mycket hög utbildning eller att familjen var beroende av kvinnans inkomst. På 1960-talet skedde ett trendbrott och antalet hemmafruar har därefter minskat i snabb takt. 1981 var antalet 264 000 och 1991 hade antalet hemarbetande kvinnor sjunkit till 81 000.

Vad var det då som egentligen hände på 1960-talet? 
Enligt forskare och samhällsvetare var det flera olika saker som hände. Samtliga partier ställde sig bakom målet att varje vuxen individ skulle kunna försörja sig själv genom eget förvärvsarbete. Vilket realiserades ovanligt snabbt då efterfrågan på arbetskraft ökade samtidigt som kvinnornas krav på jämställdhet ställdes. En mängd lagförändringar skedde bl a sambeskattningens avskaffande och utformningen av socialförsäkringssystemet. Till detta utvecklades under 1960-och 70-talet det svenska välfärdssystemet och den offentliga sektorn byggdes ut, med stora behov av arbetskraft. Och här fann många kvinnor sina yrkesroller, majoriteten av de före detta hemmafruarna började sitt yrkesverksamma liv genom att arbeta deltid.
En följd av hemmafruns försvinnande är bland annat att kvinnornas möjligheter att styra sina egna livsvillkor har ökat och de har fått större handlingsutrymme. Tyvärr har skilsmässofrekvensen ökat och flertalet kvinnor har fått dubbla roller; de har i dag både en familjeroll och en yrkesroll.

Inom loppet av ett decennium övergav alltså majoriteten av de gifta kvinnorna sin roll som hemmafru och gick ut på arbetsmarknaden. Inträdet på arbetsmarknaden gällde för alla kvinnor, oavsett ålder och socialgrupp, det gällde alltså inte bara för kvinnor med hög utbildning. Detta totala genomslag gör Sverige unikt vid internationella jämförelser.

Nu för tiden då kvinnorna förvärvsarbetar eller utbildar sig har begreppet hemmafru mer eller mindre försvunnit. Man säger istället föräldraledig.

Källor: Wikipedia, NE