Julkul!

Filipin
Om man får en tvillingnöt, en nöt med två nötter inuti, när man knäcker nötter, kan man komma överens med någon som man vill spela filipin med. Man ska säga FILIPIN vid ett visst tillfälle, t ex dagen därpå, och bestämmer om ett lämpligt pris för vinnaren. Sedan gäller det att vara först med att säga filipin till den andre. Man får inte skriva lappar eller på annat sätt ”fuska”. Det handlar bara om att ha ett bra minne.

Mandel i gröten
Att det innebär lycka att få mandeln i gröten är från början en nordisk julsed. Vanligaste folktron var kanske att den ogifta kvinna som fick mandeln skulle bli gift under kommande år. På sina håll ansågs mandeln ha samma effekt även på ogifta karlar eller bara vara allmänt lyckobringande. På 1920- och 30-talet blev det modernt att byta ut mandeln mot en liten porslinsdocka, en ”grötdocka” på ett par centimeter. Innebörden var dock densamma – att få dockan i gröten betydde tur. Tolkningsmöjligheterna är fler – någon familj berättar att den som får mandeln måste diska, en annan anser att den som får mandeln är den som ska bjuda på nästa års julgröt. I flera av våra grannländer får den som hittar mandeln helt enkelt en liten present.

Grötrim
Grötrim är en uråldrig sed, redan under medeltiden rimmades det vid högtidsmåltider i Skandinavien. I Tyskland förekom också det så kall­ade leverrimmet, som kom till Sveriges under 1700-talet. Då fick den rimma som fick levern i maten (svin-, fisk-, nötlever osv.). Leverrimmet överfördes under sent 1700-tal av allmogen till gröten och därmed föddes termen grötrim. 

I grötrimmet fick man driva med varandra, folket med husbonden och han med slöa pigor och drängar. Sent 1800-tal tog borgerskapet upp sedan och därifrån tros julklappsrimmet ha utvecklats.

Från början var det en böna som skulle tvinga till rim och på 1600-talet dök mandeln upp. En vanlig modell av grötrim var att första raden alltid löd ”Gröten är… och icke ….” och andra raden rimmades på första.  Att rimma till risgrynsgröten på julafton kunde ofta gå ut på att förmana grannen att inte äta så mycket, utan lämna kvar till de andra också, eller att ställa sig in hos matmor, som kokat gröten. Några exempel:

Gröten är kokt i skopa och icke i gryta
Gud låte oss maten aldrig tryta

Denna gröt var god vill jag löva. 
In genom mun och ut genom röva!

Jag sitter bredvid ett nöt och äter gröt
Jag sitter bredvid ett fä och gör så mä

Mandeln i gröten ger oss ditt svar
Vem av alla dessa töserna (pågarna) du tar

Det här var ju kul
När vi förberett oss för jul.

Julklappsrim
Julklappsrim eller julrim är relativt korta, rimmade verser som man fäster på julklappar. Ett julklappsrim antyder vanligen vad som finns i paketet utan att direkt avslöja innehållet. Inför jul är det vanligt att paneler med inbjudna gäster, framför allt på TV och i radio, skriver julklappsrim på tittarnas/lyssnarnas begäran. Det brukar kallas för rimstuga. 

Förr i tiden fanns en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Även om julklappsrim kanske inte är lika vanligt förekommande längre, så skriver många fortfarande rim på sina julklappar som ett underhållande inslag för både givare och mottagare.

Julnötter
Vid julhelgen när många släktingar samlas umgås man ibland över spel och lekar efter mat och klappöppning. Även för den som firar själv kan detta vara en rolig underhållning. Det finns ofta frågesporter, gåtor och rebusar i de stora tidningarna, särskilt vanligt är just sportiga julnötter.

källor: wikipedia, roligalekar.se, svd.se