Julens pynt

Julpynt har sitt ursprung från de gamla julmarknaderna som fanns i Tyskland under 1600-talet och är olika typer av dekorationer som man pryder sitt hem med i juletider. Förr i tiden var det främst jultomtar som användes som julpynt. Senare under 1800-talet utökades utbudet till exempel med korgar och hjärtan som kunde innehålla söta saker såsom nötter, kakor, russin, frukt, pepparkakor, sockerstänger och annat julgodis.

At Christmas, all roads lead home.  

Marjorie Holmes

Här är några exempel på julpynt och lite om deras historia:

Smällkaramell 
är ett klassiskt julpynt som brukar hängas upp i julgranen. Grundidén till smällkarameller kommer ursprungligen från sötsakstillverkaren Thomas J. Smith i London 1847, som sålde kakor inslagna i papper som en utveckling av hans karameller med traditionellt omslag. 

Halmslöjd 
har en djup förankring i den gamla bondekulturen. Under 1700-talet tillverkade man bland annat dockor, speciellt i samband med traditionella högtider. Halmsakerna hörde samman med tron på troll och andeväsen och ansågs skydd mot dessa. Råvaran är råghalm som skördas vid midsommartid, just när rågen har blommat. 
Före bearbetningen måste halmen rensas noggrant, varefter den blöts för att bli mjuk och formbar. Den från början grönaktiga färgen bleks med tiden och får sin karaktäristiska guldgula nyans.

Halmprodukterna av hög kvalitet håller i många årtioenden om de inte utsätts för fysiska skador. 

Ett bra sätt att damma av dem är att duscha dem lätt med vatten och därefter låta dem torka ordentligt. Förvaring måste ske torrt, annars är det risk för mögel. 

Adventsljusstaken
Adventsljusstaken (med fyra ljus) - och traditionen med att tända ett ljus i adventsljusstaken varje söndag, fyra söndagar innan julafton - kommer ursprungligen från Tyskland. Där hade man för sed att varje söndag i advent tända sju ljus, ett för varje veckodag som gått. De här ljusen placerade man sedan i en liten inomhusgran som stod på ett bord. Sista söndagen i advent var den alltså fylld med 28 tända ljus. 
Den här seden togs sedan upp i svenska kyrkor och prästgårdar, och på 1870-talet började man även mer allmänt i Sverige ha en liten adventsgran i hemmen, där man tände 7 nya ljus varje söndag i advent. Så småningom blev det emellertid allt populärare med vanliga julgranar, och då bytte man ut adventsgranen mot en adventsljusstake och nöjde sig med att tända ett ljus varje söndag i advent. De första beläggen på användandet av en sådan ljusstake med bara fyra ljus (ett för varje söndag) hittar man kring år 1900. 

Många adventsljusstakar var tillverkade av lackerad stålplåt och pyntades med renlav (ofta felaktigt kallad mossa eller vitmossa) och små­pynt som till exempel tomtar, lingonris och flug­svampar. 

Det finns en annan svensk adventsstake som är betydligt mindre brandfarlig - den elektriska adventsstaken. Dessa har vanligtvis sju ljus i py­ramidform, men andra varianter förekom­mer. Elljusstakar kan vara tillverka­de i trä, mässing eller plast och ställs oftast fram i flera av hemmets fönster den första advent, ibland i sällskap med adventsstjärna och annat fönsterpynt. I Sverige står den kvar till Tjugondag Knut (Tjugondedag jul), i övriga delar av världen till Trettondedag jul. 

På 1920-talet började adventsljusstaken lanseras på allvar. Svens­ken Oskar Andersson tillverkade 1937 värl­dens första elektriska adventsljusstake som sedan lanserades 1939. Från början kallades dessa elektriska ljusstakar ”julottestakar” då det är en symbol för att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökar­nas väg till kyrkan.

Den sjuarmade ljusstaken har sitt ursprung i den bibliska ljusstaken, den så kallade Menorah på hebreiska (som har funnits sedan Moses tid). Bibeln berättar om hur Gud angav hur den sjuarmade Menorah skulle se ut då han instruerade Israels barn att bygga tabernaklet i vildmarken. 

Advents- eller julstjärna 
är ett stjärnformat julpynt med elektrisk belysning, som hängs upp i fönster vid första advent. Den skall påminna om Betlehemsstjärnan. Seden kommer från Tyskland. 
Traditionen att använda adventsstjärnor i Sverige introducerades av Julia Aurelius 1912. De första stjärnorna, moraviska stjärnor, var klotformiga med taggar åt alla håll är mer känd som Herrnhutstjärna (Herrnhuter Stern) i Sverige. Mer allmän blev adventsstjärnan efter 1934 då en pappersgrossist började importera dem. Det stora folkliga genombrottet kom i början av 1940-talet då Erling Persson lanserade den sjuuddiga gulröda adventsstjärnan, den så kallade ”proletärstjärnan”. Genom att julstjärnorna var platta med taggar bara åt sidorna kunde de få plats att hängas i fönstren. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försågs pappen med små stjärnformade hål och dessa patentskyddades för att undvika efterapning. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar som i olika lokaler klistrade ihop stjärnorna. På 1950-talet kom modernare varianter av träspån, halm, näver eller metall. Men man kan fortfarande se de rödgula pappers-stjärnorna sprida sitt sken i advent och den finns fortfarande till försäljning, fast de är ”Made in Hongkong”. Den senaste nyheten på adventsstjärneområdet består av orientaliska pappersstjärnor som kan fås i de flesta färger. 

Julkrubba
är ett arrangemang av figuriner, som tillsammans gestaltar Jesu födelse. Inom den kristna konsten kallas tvådimensionella eller andra avbildningar av födelsescenen för presepio. Den är ett vanligt julpynt i kyrkor och hem. Till julkrubban hör Jesusbarnet liggande i en krubba, jungfru Maria, Josef, och ofta herdarna med sina lamm, de tre vise männen med kameler, samt andra djur såsom en åsna och en oxe. Krubban är ofta satt i ett miniatyrlandskap. Den första kända julkrubban skapades av Franciskus av Assisi år 1223 och seden ansågs ända in på 1900-talet som en katolsk tradition. De första julkrubborna i Sverige förekom i borgerliga katolska hem under 1800-talet, medan Svenska kyrkan visade först motstånd mot denna tradition. I många katolska länder är än i dag julkrubbor betydligt vanligare än i Sverige. 

På Grand Place i Bryssel arrangeras varje år en julkrubba i naturlig storlek som lockar många besökare.

KÄLLOR: wikipedia, juligen.se, boken Seder traditioner och bruk diverse jultidningar och alltombibeln.se