Släktforskning

Vad vill jag veta?
Det vanligaste är att jag vill veta mera om mina anor, men ibland är jag bara intresserad av bakgrunden till en viss ägodel, vare sig det är en hel gård eller ett smycke.

Det första och viktigaste att göra är att fråga alla som lever som kan veta något om släkten eller om föremålet. Skriv upp, spela in, fotografera allt du får höra och se, varken nybörjare eller rutinerade vet vad som kan bli en viktig pusselbit när man skall sätta ihop sitt material. Lika viktigt är att för varje intervju och bild ange vem som sa/ägde vad och när. Hur ordentlig man än är missar man alltid något, och när man skall rätta inkonsekvenser behöver man veta ursprunget till de spridda uppgifterna. När man börjat fråga får man oftast ytterligare ledtrådar till någon annan i släkten som vet något. 

Tämligen snart får man ihop en massa information, som är mer eller mindre osorterad och okontrollerad. 

Nu är det dags att få hjälp med hur man skall sortera, spara, kontrollera och presentera sina data. Då bör man låna böcker, söka på internet, gå en kurs, gå med i en förening till exempel Sollentuna släktforskare.

All släktforskning tar tid och man får tänka igenom vilka delar av sin nu hjälpligt sorterade information man vill prioritera. Men det hela kan ligga till sig några veckor eller år, tills man har tid och lust igen, under förutsättning att man intervjuat alla tänkbara levande personer.

Sortera: t ex i mors sida, svärfars sida, skåningar, katoliker, sjömän, 1800-talets slut. Med hjälp av datatekniken kan man markera uppgifter och ha samma grunddata i olika register. Observera att för varje gång du kopierar och klistrar in en uppgift måste informationen om källan vara med, man anar inte hur ofta det man trodde var sant är fel, och då måste man rätta överallt.

Spara: För ren släktforskning, det vill säga mors anor respektive fars anor finns det minst fem program: ”Disgen”, ”Holger”, ”Min släkt”, ”FamilyTreeMaker ”och ”Reunion”. Sök upp dem på nätet, de flesta har demoversioner och man kan sedan testa dem med korttids gratis eller billigt abonnemang.

Kontrollera: Detta är det näst viktigaste. Beträffande människor är kyrkböckernas födelsebok den fasta punkten. Redan i nästa steg, till exempel husförhören kan prästen ha skrivit fel. Beträffande gårdar är fastighetsregistret hos lantmäteriet en startpunkt. Beträffande ägodelar är bouppteckningar, kvitto, tillverkningsår startpunkter.

Presentera: De program som jag angett i fråga om sparande har alla förslag på hur man kan presentera sitt resultat, till exempel som släktträd eller som personakt över någon viss person. Dessutom har programmen olika system för att ta med mer än grunddata om födelse och död, till exempel vigsel, barn, flyttning, fotografier, kartor.
Sollentuna släktforskare har en hemsida  www.sollentunaslaktforskare.se där man kan få fler tips.

Brita Ågren