Mobbning

Mobbning (även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. Det kan involvera våld eller hot om våld och kan förekomma på exempelvis arbetsplatser, i skolan, inom grannskapen (ex bostadsrättsförening), från tjänstemän inom kommun, polis, domstol, vården eller i andra sammanhang. 

En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, övergrepp i rättssak, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning, ofredande och sexuellt ofredande. Till exempel kan att utge sig för att vara en annan person genom att förfalska namnteckning vara urkundsförfalskning. 

Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status. Studier visar att mobbare vanligen har gott självförtroende och begränsad empati. Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa. För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar. Som ett led i förebyggande arbete är det också önskvärt att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbning.

Mobbning kan indelas i olika kategorier:

  • Fysisk mobbning (slag, sparkar, knuffar, dra i håret, tafsa, trycka upp mot vägg, förstöra kläder, väskor eller skolarbeten med mera)
  • Verbal mobbning (rykten, hån, hot, glåpord, öknamn, klotter, nedsättande kommentarer)
  • Psykisk mobbning (blickar, suckar, kommentarer, imitationer (till exempel imitera någons haltande, sätt att tala, etcetera), vända ryggen till, inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskap när någon anländer, ignorera, utfrysning, ogrundad portning och svartlistning)
  • E-mobbning (rykten via exempelvis chattprogram eller communityn, förtal via internet-sidor, hot via sms, spridning av bilder och filmer på till exempel internet utan godkännande med mera, trakasserier på forum, bloggar och wikier)
  • Övriga former (beställa varor, göra ansökningar, skriva insändare och kontaktannonser i den mobbades namn, sprida den mobbades kontaktuppgifter)
  • Begreppet mobbning kan härledas trehundra år tillbaka i tiden. Ordet ”mobb” betyder ”den föränderliga, opålitliga hopen” och att mobba betyder följaktligen att ”pöbla” eller ”bråka i gäng eller grupper”. 

Fakta
Den som råkar ut för arbetsplatser som utsätter personal för övergrepp som mobbning bör:

  • Dokumentera allt
  • Leta nytt jobb direkt
  • Ordna egen advokat om möjligt, för att föra talan om skadestånd
  • Kontakta personer eller organisationer som hjälper till 

I skolan
Det finns en myt att dem som mobbar skulle vara svag. Tvärtom har en mobbare ofta bättre självförtroende än andra, men är samtidigt aggressiv och i avsaknad av empati. Har oftast haft en dålig uppväxt med mycket våld i hemmet. Det typiska mobboffret är däremot icke-aggressivt, ängsligt och har dåligt självförtroende. Forskning visar att skolbarn som mobbar blir kriminella betydligt oftare än andra senare i livet. De få studier som har gjorts på mobbade skolbarn i vuxen ålder visar att dessa är överrepresenterade när det gäller ångest och depression.

Stiftelsen Friends 
Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Friends arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. 

Bland vuxna
Mobbning bland vuxna involverar sällan våld eller hot om våld, däremot ofta exkludering från sociala sammanhang. Vuxna mobbare hävdar ofta att det inte är mobbning de ägnar sig åt och kan därför försvara sitt handlande i termer av att ”jag behöver inte prata med människor som irriterar mig” eller ”jag bestämmer vem jag vill bjuda på min fest” . 

Mobbning är handlingar som upplevs som kränkande eller på annat sätt oönskade av den/de som utsätts för dem. Handlingarna kan medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. 

Mobbning kan vara ett tecken på en arbetsplats organisatoriska förhållanden har stora brister. Det kan exempelvis handla om ojämn arbetsfördelning, oklara förväntningar på prestationer och otydliga roller. Stämningen på arbetsplatsen speglar ofta vad som anses som skick och oskick och den ton som förekommer i mötet mellan anställda. En så kallad ”rå men hjärtlig jargong” kanske inte uppskattas av alla. Hur ledarskapet utövas får stor betydelse för uppkomsten av mobbning. Framförallt bidrar avsaknaden av formell ledning till en osäkerhet om vad som gäller. 
Vuxenmobbning kostar samhället mycket pengar, i och med omfattande rehabiliteringsprogram som ibland kan behövas för de utsatta personernas ohälsa. 10 000-30 000 långtidssjukskrivningar anses bero på mobbning i arbetet.

Fakta
Lagen innehåller en förteckning på åtta typiska mobbningsbeteenden

  • Förtal
  • Undanhållande av information
  • Saboterande av arbetsuppgifter
  • Utfrysning, åsidosättande, negligering
  • Försök att injaga rädsla
  • Överkritiskt bemötande, förolämpningar
  • Kontroll av arbetstagaren i syfte att skada
  • Omotiverade förflyttningar, fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, med mera.

Lagar
Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker och att mobbning förebyggs. Men arbetsgivaren kan inte ensam rå på problematiken utan även skyddsombud och arbetstagare behöver vara delaktiga. Det är viktigt att gemensamt skapa en atmosfär som tillåter oenighet och diskussioner i sakfrågor. Personangrepp eller förlöjligande ska inte accepteras. Det är viktigt att arbetsgivaren tydligt klargjort att mobbning inte ska förekomma på arbetsplatsen. Arbetsgivaren behöver dock ha en beredskap för om det ändå skulle inträffa.
I likhet med trasiga skyddsräcken eller asbestföroreningar är mobbning (kränkande särbehandling) ett brott mot arbetsmiljölagen. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsgivaren är skyldig att förhindra att sådant inträffar.

Källor: Av.se, Wikipedia, friends