Innehållskrav

Lite beroende på typ av produkt och hur det är förpackat, så finns det några uppgifter som i olika omfattning bör finnas på livsmedel man köper. Vad det innehåller, näringsinnehåll, tillverkare med kontaktinformation, när det är tillverkat, sista förbrukningsdag alternativt bäst-före-dag, var det kommer ifrån, vad det väger, hur det bör förvaras och så vidare. Att maten som säljs är märkt kontrolleras av myndigheterna, främst på kommunnivå.

Märkning av mat
Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att du som konsument inte blir lurad när du handlar mat. Märkning av exempelvis näringsinnehåll, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste alltså stämma.
EU har en omfattande och krävande gemensam lagstiftning om hur livsmedel ska märkas. Det är Livsmedelsverket som tillsammans med kommuner och länsstyrelser kontrollerar att lagarna om märkning följs. Livsmedelsverket tar också reda på om det finns brister i märkningen genom kartläggande undersökningar.
Ursprungsmärkning

Nötkött, fisk och vissa andra livsmedel som exempelvis honung, frukt och olivolja ska enligt reglerna alltid märkas med ursprung, det vill säga märkningen ska visa var produkterna kommer från.

För de flesta livsmedel, inklusive annat kött än nötkött, gäller att ursprunget ska anges om konsumenten annars blir vilseledd. Man får aldrig luras att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller annan region än vad det faktiskt gör. Ibland måste tillverkaren därför komplettera märkningen med uppgift om ursprunget.

Bäst före- och sista-dag
Båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel. Sammanblandningen kan bidra till att mycket mat slängs i onödan då det är rimligt att anta att många blir osäkra och slänger maten för säkerhets skull.

Korrekt förklaring av märkningarna
Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren, det går ofta att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Undantaget är känsliga livsmedel, som vakuumförpackad lax.

Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå fågel och rå fisk.

Innehållsdeklarationen
Den ingrediens som förekommer till störst andel i produkten skall listas först, och övriga ingredienser i fallande ordning (med vissa undantag).

Alla livsmedel som säljs i Sverige måste enligt lag ha en medföljande innehållsdeklaration där alla ingredienser listas, sedan några år ska den dessutom alltid vara på svenska. Det finns dock undantag. Ingredienser behöver ej anges om varan uppfyller vissa villkor, som till exempel färska frukter och grönsaker som ej skalats eller delats, kolsyrat vatten och varor som består av en enda ingrediens. Ofta kompletteras innehållsdeklarationen med näringsvärde vilket anger andelen näringsämnen, som exempelvis fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer och viktiga spårämnen. Ämnen som är starkt allergiframkallande, allergener, måste tydligt skrivas ut, så att dessa kan undvikas. Exempel på sådana kan vara: ägg, nötter, laktos och gluten. Avsaknad av sådana ämnen kan även återfinnas i varans namn till exempel glutenfritt bröd.

Allergimärkning
Huvudregeln är att alla ingredienser i ett livsmedel ska anges i fallande ordning efter vikt. Den som är allergisk kan därför läsa sig till om ett livsmedel innehåller till exempel mjölk, ägg eller vete. OBS! Läs innehållet även i en vara som du handlar ofta, det kan ändras.

ingredienser
Vissa ingredienser, som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner måste alltid anges då de förekommer i ett livsmedel. Dessa ingredienser finns upptagna på en gemensam lista inom EU. För att underlätta för den som är allergisk måste det alltid tydligt framgå av livsmedlets beteckning eller ingredienslista om ett livsmedel innehåller ingredienser från listan eller ingredienser eller tillsatser som utvunnits ur dessa. 

Lösviktsförsäljning
Livsmedel som säljs i lösvikt behöver inte märkas med ingrediensförteckning. Vid lösviktsförsäljning finns även risk för att varorna blandas ihop. Smulor kan också föras över mellan varorna, till exempel med sked, kniv eller skärbräda.Lösvikt innebär alltså en risk att få i sig allergener man inte tål. 

Frukt och grönt
Kraven på märkning av frukt och grönsaker och kvalitetsnormer finns samlade i en folder som tagits fram av Jordbruksverket i samarbete med Livsmedelsverket. I foldern förtydligas och förklaras vilka krav som finns på märkning och presentation av hel frukt och grönsaker i lösvikt styckeförpackningar (exempelvis en gurka i krympfilm) öppna detaljhandelsförpackningar (exempelvis jordgubbar i öppet tråg)
färdigförpackningar.

KÄLLA: Livsmedelsverket, WIKIpedia