Vi har alla sett dem på tv, programledarna, när de står där och sneglar ner i sina prydliga manuskort innan de säger något. Några av de mer garvade kan tala mer fritt, men många läser till och med sina ”spontana” skämt innantill ur korten. Men de ser så vana och lugna ut med sina kort!

Jag hade förstås fjärilar i magen inför årets kårstämma, tänkte på alla dessa mogna erfarna kårchefer som under kårens 70-åriga historia stått där och bara vetat vad de skall säga och när... Men då sade vår kloka Monika H, ”det är lugnt, du får manuskriptet så det är bara att ta det punkt för punkt!” Och visst hade hon rätt, tänk så tryggt det blir när man har en väldokumenterad rutin att följa!

Kårstämmor är förstås inte som ett underhållningsprogram på tv. Det är ett tillfälle då samtliga medlemmar har rätt att rösta om vilka de vill att skall styra och ställa i kåren och det är också då det gångna årets aktiviteter och ekonomi redovisas. Genom att besluta om kommande års budget är alla med och tar beslut om vilka typer av aktiviteter kåren skall satsa på.

Det är också ett tillfälle för att visa uppskattning under lite högtidligare former än vanligt genom att utdela medaljer och årsnålar. Under årets stämma gjordes dock inte detta då vi tagit beslut om att vänta med dessa högtidligheter till jubileumsfesten.

Om någon av kårens medlemmar gått bort under året inleds kårstämman med att hedra minnet av de vänner som inte längre är med i vår skara. I år har tyvärr Ylva Leine lämnat det jordiska livet och vi höll en parentation då Eva Holmquist läste ett personligt och vackert minnesord innan vi tillsammans under en tyst minut tog farväl av Ylva.

Valberedningen hade som vanligt gjort ett grundligt arbete och kontaktat en stor del av alla kårens lottor för att se vilka som är intresserade av styrelseuppdrag eller av att delta i olika arbetsgrupper mm. Valberedningens förslag vann allas gillande och nu har vi en styrelse med många nya pigga ledamöter. Men om nya väljs in måste det naturligtvis finnas några lediga platser också, närvarande av dem som avgick var endast Monika A som efter att ha dragit sin sista genomgång av bokslut och budget tackades av med tulpaner och kramar.

När alla beslut var tagna och sista tonen i lottasången klingat ut, då fick vi äntligen veta vad som gömde sig i Ulrikas grytor! Mmmm vilken god lasagne hon lagat! Vi åt med en aptit värdig självaste katten Gustav! Jättegott var det efter allt väljande och beslutande eller svingande med ordförandeklubban – tack Ulrika!

Martina