​Den 17 november 2012 slogs portarna upp till den sista riksstämman som skulle firas storstilat under pompa och ståt. Lottor från landets alla hörn samlades i Älvsjömässan och pigga röster som vittnade om återseendens glädje ekade i mässhallen. För visst är det kul när man spanar runt och får syn på det ena bekanta ansiktet efter det andra, dom jag känner har jag träffat på lottakurser i Älvkarleö eller på FOS-kurser här i Stockholm. Andra kommer man i samspråk med för att man känner någon som känner någon som känner dem. Mänskliga kontaktnät är så underbara och fascinerande!

Stämmans första dag fylldes av föredrag och tal om läget inom SLK (allvarliga ämnen som ekonomin och medlemsantal), läget inom totalförsvaret och behovet av lottor inom såväl den civila som den militära beredskapen poängterades. Ett av de stora namnen i programmet var försvarsminister Karin Enström, som också framhöll hur viktigt det är att det finns tillräckligt med lottor inom hemvärnet och dessutom hoppades hon på att lottor under militära utbildningar skall få mersmak på det gröna livet och kunna värvas över till försvarsmakten istället. Men efter att under senaste tiden ha hört hur man på allvar mätt pulsen på det svenska försvarets uthållighet och om prognosen att det bara uthärdar en veckas anfall så vet jag inte om vi verkligen skall värva mer kanonmat till försvarsmakten... Vi skulle kanske hellre satsa på att utbilda egna partisanstyrkor så vi kan kämpa vidare om landet blir ockuperat.... Gräva lite underjordiska gångar och värn kanske? "Sollentuna partisanlottor" - jag tycker det låter ganska coolt faktiskt.

Första stämmodagen avslutades som vanligt under högtidliga former med fanvakt och blåsorkester. Guldmedaljer delades ut och vi från Sollentuna lottakår reste oss stolta upp när Ingrid Georges namn lästes upp. (Vi ser dock fortfarande fram emot det ögonblick då vi även får se Ingrid motta medaljen, hon kunde ju tyvärr inte vara på plats på stämman för att göra det. Fördelen med det är att vi är fler i kåren som får närvara vid ögonblicket!) Var också stolt som en tupp över vår egen Heléne Svensson som gick först i fanvakten och utan minsta darr i arm bar den tunga fanan så vackert genom salen. Lite varning för tår i ögonvrån där faktiskt!

Dag två av stämman är egentligen ett helt vanligt evighetslångt årsmöte med val och årsredovisning och budget och motioner. Det stora beslutet som togs denna gång var just att i fortsättningen ha enklare riksstämmor, budget för stämman skars ner till hälften och tanken är att hålla på traditioner men i enklare lokaler och variera var i landet stämman hålls, det finns ju billigare orter än Stockholm. Jag tycker det var ett klokt beslut som förhoppningsvis gör det möjligt för fler lottor att delta i riksstämman.

Men även långa möten när så småningom sitt slut och när alla "Hej då, Hoppas vi ses snart, Du kommer väl på kursen i..." var sagda skulle vi ta oss hem. Tågtrafiken norrut var inställd på grund av en brinnande X2000 vagn vid Centralen och där stod vi i Älvsjö och klurade på möjliga bussar att åka med en söndag eftermiddag. Till slut förbarmade sig Annas sambo över oss och kom med bilen och hämtade oss. Ödet visar gärna oss på alla sätt att man alltid skall ha en plan B och att det enda som är säkert är att man aldrig vet vad som kommer att hända. Man skall alltid vara lite vardagsberedd alltså, en lotta får aldrig stå handfallen när det strular till sig. Om inte annat bör man i alla fall ha en mobiltelefon så man kan ringa och be riddaren komma på sin vita springare och rädda en 

Martina